HELGHELG

 
Igår slängde jag ihop en väska på fem minuter, kilade in till stan och hoppade på tåget för att sedan bokstavligen armbåga mig fram på Grand Central. Har ni hört om Santacon? Eller sett Snapchats mystory? Varenda kotte i New York klär ut sig till en tomte och sedan börjar årets barrunda runt city. Vilket helt enkelt resulterar i fulla tomtar överallt. 
 
Hur som. Jag kilade vidare till Times Sq där jag mötte upp Diana för att sedan köpa lite födelsedagspresenter då vi skulle på en födelsedagsmiddag. Vi susade sedan vidare mot West Village för att möta upp resten på en helt otrolig italiensk restaurang. Vi beställde in massor med olika rätter och det var utan tvekan en av de bästa middagarna jag ätit. Sedan avslutades kvällen med att jag somnade i soffan bredvid Diana med en burk Talenti i knät framför filmen gone girl.
 
Åkte tillbaka till Connecticut efter en pangfrulle i det stora köket på upper west. Vi orkade inte pallra oss ner till Maison Kayser så det blev att hinka kaffe och äta omelett i pjamas fram till 11 istället. Jisses vad jag kommer sakna att hänga där. Varje helg bor jag i en superfin apt med två våningar, spiraltrapp och gejer och vaknar med en vy över Manhattans skyskrapor. Väl hemma i New Canaan bakades det pepparkakor för fullt och köket var fullt av folk! Så himla kul och mysigt, så nu är julkänslorna verkligen här :)
 

 
Är så ledsen att jag är dålig på att blogga samt att höra av mig. Jag bryr mig så himla mycket och tänker på er där hemma varje dag. Dock är det svårt att leva som ett dubbelliv, att vara här i USA samt mentalt i Sverige. Alla säger att det är skitsvårt och det är det verkligen, saknar er alla jättemycket så det handlar inte om att jag inte vill höra av mig för det vill jag ju herregud! Tidsskillnaden gör det inte enklare eftersom när jag är ledig på dagarna gör jag alltid något, dvs möter upp vänner eller så är jag på gymmet. Att jag bara ligger hemma finns liksom inte, och när jag blir ledig på kvällarna är ju ni 6 timmar före och sover som stockar när jag har tid att prata. Dock brukar jag också somna tidigt om kvällarna vilket är resultatet av min ouppdaterade blogg. Men det är väl här ens riktiga vänner kommer fram antar jag. Vilket jag är oerhört glad över, att man behöver inte prata varje dag men man är ändå precis lika bra vänner för det. Bäst är ni.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Spara uppgifter?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0